Sofia Westergren: Övergödningsutredningen SOU 2020:10

”Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet  – Ingen övergödning”
Utredningen är ute på remiss. Utredningen uppmanar till ytterligare utredning och ger inte underlag till förslag till justeringar i lag. Samma utredning nämner att stärka tillsynen på kommunalnivå och förslag till ny förordning. Så det är nu som vi ska reagera på det som står i slutet på utredningen i bilaga 4, från sidan 310.
Hästar ökar i antal och vi hästmänniskor behöver ta vårt ansvar för vår del av övergödningen. Övergödning är när kväve och fosfor blir för koncentrerat och blir till gift istället för näring till naturen. Slår vi bakut till allt som står i utredningen så tappar vi i trovärdighet men det finns tokigheter och dumheter i utredningen som vi SKA reagera på!
Börjar med några saker som vi behöver ta i beaktning och även är bra för hästar och miljö.
Gödselhanteringen stramades upp för flera år sedan och där har vi lärt oss att hantera detta på ett bra sätt. Gödselvatten ska inte läcka ut och ofta löses detta med en kärra eller container som är täckt eller med ett tak över. Utredningen uppmuntrar till att hästgödseln ska spridas på åkrar. Utredningen berör också stuka och vill se över den hanteringen ytterligare. Stuka är gödsel i hög som ligger en tid för att sedan spridas på mark. Gödselhögen får inte ligga vintertid för att då finns risken att gödselvattnet sköljs iväg med smältvatten på frusen mark. Här måste vi ha två bollar i luften samtidigt, gödseln är näring men blir ett gift i koncentrerad form och ska inte ut i våra vattendrag.
För att klara detta behöver rasthagar mockas och hagar ska inte vara söndertrampade. Större gödselansamlingar i gräshage behöver också mockas. Solohögar spridda i hagen kan spridas vid gräsharvning på våren innan gräset börjar växa. Sköts inte hästarnas gödsel på ett ansvarsfullt sätt så tillkommer dumma regler och lagar och dessa regleringar kan slå väldigt snett.
Nu till några dumheter i utredningen
Största dumheten enligt mig är att en hage endast ska få användas i 10 år. De flesta hästar behöver mer yta än gräs. Den här ekvationen medför att hästfolk inte brukar gödsla sina beten då man helt enkelt inte vill ha för mycket gräs i förhållande till yta, dvs inte mer gräs än vad hästarna äter. En hage behöver ha sina år på nacken för att utveckla en tjock grässvål som ska hålla för en galopperande och glad häst som bockar och har kul. De första tre åren efter nysådd så klarar inte gräset det, inte ens under sommarhalvåret. En hage som sköts och gräsharvas på våren för att sprida ut enstaka bajshögar och fjolårsgräs, samt betesputsas några gånger per år behöver absolut INTE skiftas efter 10 år. Att som i utredningen komma med ett mått av hästar per yta, 2-3 hästar per hektar är också dumt eftersom hästar är ute i varierad omfattning beroende på hur betet växer, hur hästarna tränas, temperament, hull osv så går det inte att sätta en siffra. Utredningen berör söndertrampade hagar som risk för gödselläckage. Tycker att utredningen har en poäng där.
  • En söndertrampad hage är svår att mocka
  • En söndertrampad hage gillar inte hästar att vara i, de har svårt att röra sig
  • En söndertrampad hage kan ge hudåkommor som mugg.
Det är alltså till godo för våra hästar om de slipper söndertrampade hagar.
Dåligt skötta hagar ger dålig grästillväxt och ökad andel ogräs. Ogräs kan vara giftigt för hästar. Utredningen fokuserar på övergödning och har ingen synpunkt på utevistelse för häst. I andra länder är det allt vanligare att hästar inte alls är ute i gräshage. Vi ska vara stolta för Svensk Hästhållning och göra den ännu bättre. Hästar behöver få vara ute i gräshage och röra sig fritt så länge underlaget håller, i alla fall under sommarhalvåret men allra helst året om!
Den andra stora dumheten är att det ska vara tio meters distans vid vattendrag och strandskydd. Det finns ett resonemang att det som är strandskyddad, bäck, sjö, hav, damm, dike ska stängslas av och en växtbarriär ska finnas. Läser detta som att det ska stängslas av från alla vattendrag och ytan mellan staket och vatten kommer helt att växa igen. En målkonflikt med strandskyddets syfte om att hålla tillgänglighet för allmänheten. Här behövs en balansering. Föreslår att det är direkt olämpligt med rasthage eller en söndertrampad gräshage i området nära vattendrag men en gräshage med en stark grässvål gynnar strandskyddets syften.
Kommentera gärna  härpå TP-bloggen. Jag ser framemot en konstruktiv dialog.
Sofia Westergren

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *